Sauvignon blanc är den druva som odlas mest på Nya Zeeland. 70% av vinexporten kommer från Marlborough. Vinindsustrin i Nya Zeeland är ca 40 år gammal. Fakta staplade på varandra, av vinföretagens förening i Marlborough. I ca 1 timme pratade man på, och jag får erkänna att koncentrationen inte var på topp hela tiden. Lite intressant var det dock att höra hur man på kemisk väg försöker hitta vad som är speciellt för vinerna i regionen. Man hade också ett intressant forskningsprojekt för att få ner alkholhalten i vin med ett par procent, utan att försämra smaken.

Vidare till Peter Yealands winery ett vinföretag med ca 1000 ha vinstockar. Från vingården kan man se ut över tasmanska sundet och nordön. Peter Yealand visade sig vara lite av en karaktär, han startade med två tomma händer och har nu byggt upp ett jätteföretag som gör kvalitetsviner på ibland lite nya sätt. Han använder bl a ett speciellt kortbenat får för att beta gräset mellan vinrankorna. De korta benen gör att de inte når upp till druvorna och därför inte äter upp skörden. Som en av Peters anställda sade, “Peter har många ideer och ibland fungerar de”. Vi gick igenom hela vinframställningen, bjöds på lunch och provade deras bästa viner. Och de var goda! Jag trodde att man bara kan göra vita viner i Nya Zeeland, men efter att ha provat flera goda Pinot Noir, får jag ändra mig.

Vi träffade också en bonde som odlar lucern idag. Men allmänintresset för det kanske inte är så stort. Tar dock med mig erfarenheten av att ha smakat på Salt bush från hans gård. Salta blad som skulle passa utmärkt till en öl.

Hann med en löprunda innan middag i Kaikoura på kvällen. Rensade hjärnan lite. Naturen fortsätter att vara så där fantastikst vacker. Och solen skiner.