Bungy från hög höjd

Jag gjorde det! Jag hoppade rakt ut i luften från 135 meters höjd med bara ett gummiband runt fötterna. Vilken känsla! Först var det bara fel, det är mot alla instinkter att hoppa ut i tomma luften. Sedan kändes det helt fantastiskt att flyta runt i viktlöshet, tills det sakta började dra i benen när gummibandet spändes. Jag hann inte ens reagera på att marken närmade mig. Några gungningar upp och ned, så var det över. Efter ytterligare några sekunder hissades jag upp och var tillbaka på avsatsen igen med adrenalinet pumpandes i ådrorna och ett leende på läpparna. Har ni inte provat, så gör det!

Queenstown är verkligen upplevelseras huvudstad. Allt finns här, spökhus, rodel, sky diving, cykel, vandring, ångbåtskryssningar. Och skidkåkning, men tyvärr slutade säsongen för 2 veckor sedan. Efter mitt bungy jump provade jag det andra, förutom bungy, som Queenstown är känt för – jet-båtar. Snabba båtar som går på mycket grunt vatten i väldigt smala raviner. Inte lika mycket adrenalinframkallande som bungy, men häftigt det också. Förarna är riktigt skickliga, jag var säker på att vi skulle krascha in i klipporna vid flera tillfällen, men varje gång undvek de kollision med ett par decimeter. Det var förstås noga avvägt för att ge bästa möjliga upplevelse.

image
Shotover jet

Trots alla dessa till synes våghalsiga upplevelser är det (mesta) helt säkert. Företaget som jag hoppade bungy med har sålt 1 miljon hopp, och ännu inte haft någon olycka. Föraren av jet-båten hade kört 4 år och bara nuddat klippkanten en gång, och då vid övning utan passagerare. Man tar seriöst på säkerheten. Bungyföretaget vägde mig fyra (!) gånger och jag gick omkring med min vikt skriven med spritpenna på handen reseten av dagen.

image
På väg ner... Foto: AJ Hackett

En iakttagelse är att äventyrsbranschen har blivit digital. Allt fotograferas och filmas. Gärna med flera kameror, från flera vinklar (som i filmen från mitt bungy). Man visar sedan bilderna på datorer direkt efter upplevelsen och säljer filmer och bilder ganska dyrt. Men som upplevelseresenär är man beredd att betala, hur skall man annars visa vad man vågat?